Effektiva bekämpningsmetoder och medel

Förebygga angrepp
Kolla alla plantor du köper i handeln eller byter på växtbytardagar mm. (Sniglar får inte förekomma i trädgårdsbutiker enligt Jordbruksverkets regler men det är ingen garanti.) Tag av krukan och kolla jordklumpen så det inte finns ägg eller småsniglar där.

De stora sniglarna håller sig utanpå jorden eller under krukorna. Förväxla inte snigelägg med de gödselkorn som kan förekomma i krukjorden.
Snigelägg är genomskinliga till mjölkvita och ligger klumpvis medan gödselkornen är gulbruna, lite hårda och ligger jämnt fördelade.

För att helt gardera dig för risken att föra in sniglar kan du sätta nyköpta plantor i karantän på en markväv eller plast under god uppsikt i några veckor innan de planteras på plats. Spola av rötterna på uppgrävda plantor som du får från andra trädgårdar.

• Torra, öppna ytor gillas inte av sniglar. Grus och singel tar de sig inte gärna över. Kortslaget gräs hindrar också deras framfart.
  
  
• Undvik öppna växtavfallshögar och lös bråte i trädgården. Förslut alltid öppnade jord- och gödselsäckar. Annars gömmer sig sniglarna gärna där.
  
  
• Kompostera i slutna behållare eller sätt snigelstaket/kant på kompostbehållaren.
  
  
• Vattna på morgon i stället för kväll så torkar jorden upp snabbare.

Plocka sniglar
Genom att plocka och avliva sniglar under hela säsongen från tidig vår till höst minskar man effektivt snigelstammen. Norska försök har visat att man på sikt minskar antalet sniglar med 70-80 %.

Avlivningsmetoderna kan variera: hacka, klippa eller trampa ihjäl dem, lägga i kokhett vatten eller frysa ner dem. Flera uppfinnare har tagit sig an snigelproblemet och konstruerat olika sinnrika redskap för att samla in eller avliva sniglarna, spett med elström, rakblad på skaft.

Järnfosfatpreparat
Alla järnfosfatpreparat består av blå korn med järnfosfat som aktiv substans men de kan ha olika sammansättning på lockmedlet.

De strös ut där sniglarna finns och runt känsliga växter. Eller ännu hellre lägg medlet i behållare dit sniglarna lockas men inte fåglar och andra djur kan komma åt dem. Det har visat sig att fåglar, främst skator och kråkor gärna äter av kornen. Det är inte skadligt för dem men det är ju slöseri med medlen. I handeln finns bl a behållaren Gröna Mathilda. Men det går förstås att göra egna behållare av någon plastburk med ingångshål. En sten på behållaren kan behövas för att hindra de mest glupska fåglarna.

Järnfosfat kan köpas in i större förpackningar/säck från vissa återförsäljare. Men tänkt då på att om det ska fördelas inom en förening eller liknande så ska varje portion åtföljas av en kopia på den märkning som finns på förpackningen om innehåll och hantering. OBS! Detta gäller alla former av bekämpningsmedel.

Järnfosfatpreparat finns under ett antal handelsnamn, som till exempel:
Snigeleffekt, Snigelfritt, Econova/Weibulls, Natria, Bayer, Snigelmedel Gift, Greenline.

Beten
Genom att locka sniglarna till särskilda platser kan man begränsa bekämpningen dit. Lägg till exempel ut rutten frukt, uppblött hundmat eller döda sniglar och behandla dem med järnfosfat eller samla in och avliva de sniglar som lockas dit regelbundet.

Ölfällor
Fällorna lockar till sig sniglar men måste vittjas ofta så de inte blir överfulla av de stora sniglarna. Nedgrävda glassburkar med lock och hål i sidorna fungerar bra. Låt burken sticka upp något så inte jordlöpare och andra nyttodjur springer i burken av misstag. Eller tag en PET-flaska, skär itu den på mitten, vänd spetsen ner och tryck in i bottenhalvan. Fyll botten med öl och gräv ner den snett i marken. Det finns också olika modeller av fällor i handeln.

Barriärer
Kalk är sen gammalt en beprövad metod mot sniglar. En sträng av kalk runt känsliga växter kan fungera men är inte speciellt långlivad. Efter regn eller bevattning försvinner effekten.  Den kraftiga spanska skogssnigeln verkar mindre påverkad av kalk än andra sniglar. Den blir inte tillräckligt uttorkad eller så kan den snabbare producera nytt slem. Det är inte heller bra för jorden att sprida hur mycket kalk som helst. Det påverkar jordens pH-värde som kan bli för högt, särskilt på lerjordar.

Lergranulat och stenmjöl har samma funktion som kalken. Tveksam effekt mot spanska skogssnigeln.

Äggskal, granbarr, bark mm nämns också i olika sammanhang som barriärer men har dålig effekt mot spansk skogssnigel.

Snigelstaket
Att inhägna odlingar eller känsliga växter med ett fysiskt hinder är ett effektivt sätt att utestänga sniglar men det utrotar dem naturligtvis inte från omgivningen. Ett enkelt snigelstaket kan man göra själv genom att göra upphöjda bäddar omgivna av brädor. Överst på brädan spikar man fast en ca 7 cm bred remsa av takpapp som får hänga ut över kanten. Lite mer påkostat är det att sätta en vinkel av plåt på träsargen eller göra hela sargen i rostfri eller galvad plåt. Det hindrar snigeln från att ta sig över kanten. Se illustration. I handeln finns en plåtsarg med vikt kant.

Elstaket
Dubbla eltrådar med svagström tar död på sniglarna genom att snigelns slem effektivt leder ström. Beskrivning för hemmabygge finns på hemsidan www.engelbert.se/garden10.htm.    
I handeln finns staketet ”Snigelbromsen”. Observera att det måste vara fritt från växtlighet intill staketet för att inte sniglarna ska kunna ta smitvägen via gräs eller blad.

Varning för saltpreparat
Salt rekommenderas mot sniglar i olika sammanhang. Salt finns också i en del av de produkter som saluförs för bekämpning. Men en varning för salt är på sin plats. Salt som strös på jorden kan förstöra jordstrukturen och också störa växterna vätskebalans

Biologisk bekämpning

Dessa mikroskopiskt små nematoder eller ringmaskar lever i fuktig miljö i marken och är känsliga för uttorkning, hög värme och minusgrader. De behöver värddjur att föröka sig i. Deras rörlighet är begränsad och de förflyttar sig mer vertikalt med markvattnet än över en stor yta. Därför är det viktigt att man behandlar där man vet att sniglarna finns. Nematoderna kan även angripna harmlösa sniglar och snäckor.

Nematoden infekterar snigeln via kroppshåligheter och utsöndrar en bakterie, Moraxella osloensis inne i snigeln. Snigeln slutar äta efter ca 3 dagar och dör slutligen. Bäst effekt har nematoderna på små ungdjur av mördarsnigeln.

Upprepa nematodbehandlingen efter ca sex veckor respektive tolv för kontinuerlig effekt och försök på hösten att komma åt de unga sniglarna som skall övervintra till nästa år. Nemaslug går att beställa som en trestegs dos och då får man preparatet hemskickat med sex veckors intervaller.

Preparatet innehåller vilande larvstadier av nematoden och det är viktigt att det förvaras svalt 2-5 °C både under transport och hemma i kylskåp. Det är färskvara och märkt med ett bäst före datum. Den minsta förpackningen med 12 miljoner nematoder räcker till 40 m². Du blandar en fjärdedel åt gången med kallvatten i en 10 liters kanna med stril och vattnar ut lösningen på en gång, jämnt fördelat över markytan. Vattna efteråt med lika mycket rent vatten. Behandlingen bör göras vid fuktig väderlek och temperaturen bör ligga på minst 5°C.

Större sniglar är mera rörliga och är även svårare att infektera. Mot fullvuxna sniglarnar är ematoder inte en effektiv behandling. Dock kan det vara värt att pröva en ”norsk” metod som går ut på att infektera utsatta beten och infångade sniglar i ett ljummet ”nematodbad”. Infekterade sniglarna dör eller dödas och äts av artsfränder som för nematodsmittan vidare. Smittade sniglar klipps sedan av på mitten och läggs ut i trädgården som bete åt andra mördarsniglar som äter dessa och själva blir infekterade. Utsatta beten och infångade sniglar kan dränkas i nematodbad. Teoretiskt torde det fungera men rent praktiskt är metoden rätt oprövad och även harmlösa sniglar och snäckor kan smittas.

Försök med hönspellets betade med nematoder har gjorts på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Detta har gett sämre resultat än bekämpning med järnfosfat i bär och sallatsodling, dock vet man inte vad effekten kan bli på sikt. Sniglarna har blivit infekterade men dog inte i någon större utsträckning.

Nemaslug kan vara värt att pröva men fortsätt även med den manuella plockningsmetod som alltid har effekt.